Årets julöl är här!
Winter Ale bryggdes första gången till julen 2004
Oppigårds Winter Ale bryggdes första gången till julen 2004. Eftersom vi inte visste i vilken utsträckning ölet skulle nå framgång så vågade vi inte kalla ölet för julöl. Om det istället hette Winter Ale skulle vi kunna sälja fram till sportlovet.
Det visade sig vara ett bra namnval då vi inte kvalificerade oss till Systembolagets julölssortiment det året. Bättre lycka hade vi 2005 då vi gjorde cirka 20 000 halvlitersflaskor som mestadels såldes via Systembolaget. Det vår första större affär och är fortfarande en mycket stor del av vår årliga ölproduktion.
En mycket fascinerande sak med att få vara med om att arbeta med samma öl över många år är hur ölrecept mognar fram. I början av bryggeriresan gjorde vi lite större receptförändringar från gång till annan dels för att man kanske är osäker på smakerna och vilka förändringar i råvaror och processer som medför vilka smakändringar dels för att man kanske inte är så träffsäker i receptmakandet i början. Längre fram vårdar man ölet och receptet mer ömt och med stor respekt. Förändringarna blir mer anpassningar utifrån förändringar i säsongens råvaror. Man får en speciell relation till dessa öl vi bryggt under många år.
Winter Ale är ännu mera speciellt då det bara bryggs under några sena höstmånader och då gäller det att känna sig trygg i smakminnena från förra året.
I receptets enkelhet ligger också dess unika smak. Tillsammans med vårt egna vatten naturligtvis. Vattnet, från vår egen brunn, som lätt glöms bort när man pratar öl är hela tiden den röda tråden i Oppigårds öl. Vi tycker att Winter Ale är så unik i sin karaktär att vi valt att hålla receptet hemligt. Men vi kan i alla fall säga så mycket att det vi tycker gör ölet speciellt är när de amerikanska humlesorterna Cascade och Centennial med lite drag av tallkåda gifter sig med de rostade och knäckiga maltsmakerna. Lite som när man hittar resterna från en gammal kolmila i den svenska tallskogen. Lite svenskt faktiskt. Med vatten som porlat i rullstensåsarna ända uppe från fjällen ner till oss i Södra Dalarna.
Man gör ju som man vill. Men godast är väl Winter Ale när den serveras vid 8–10 grader skummande ner i ett rejält ölglas, låt ölet vila lite och fyll på det sista. Winter Ale är ju med sin modesta alkoholstyrka passande till de flesta smaker som hör julen till. Men allra bäst kanske till julbordets varma rätter. Men som vi var inne på i början så håller ju denna öl hela vintern. Så se till att ha några flaskor kvar även efter juldagarna!