Resan arrangerades av en av våra humleleverantörer Charles Faram tillsammans med den svenska återförsäljaren Humlegårdens ekolager. Vi som var med på resan var en sammanslutning bryggerier från föreningen Sveriges oberoende småbryggerier. Resan tog sin början på Heathrow flygplats där vi sammanslöt för gemensam bussfärd i nordvästlig riktning. Första stoppet blev gästgiveriet och puben The Swahn Inn. Där fanns ett ypperligt utbud av Real Ale samt en av mina favoritcider Robinsons Flagon.
Vi tog oss vidare till det lilla samhället hamlet i Newland, som ligger vid foten av det pittoreska Malvern hills, och Charles Farams produktionslokaler. Där fick vi en företagspresentation. Charles Faram är över 150 år och är ett kooperativ som ägs av humleodlarna. Det känns bra. Något annat som också kändes bra var att får se det gigantiska kyllagret som höll en temperatur på noll grader C. Nåja, kändes kanske inte så bra i kylan där och då men vetskapen att vår humle förvaras under optimala förhållanden i väntan på att bli till öl är av största vikt för oss. Vi fick även en betryggande känsla rörande arbetsförhållandena på plats och att de arbetar med viktig riskanalys.
På kvällen blev det en mindre pubrunda. Tyvärr kommer jag inte ihåg namnen på de två pubar vi besökte och inte heller ölen som inmundigades men det var Real Ale, det vet jag och att det smakade bra.
Andra dagen och besök på två humleodlingar och ett bryggeri stod på schemat. Första humleodlingen var Townend Farm där vi fick träffa det äkta paret och tredje generationens odlare Mark och Lesley. Mark berättade och visade oss hur man avgör om humlen är mogen för skörd. Vi fick möjlighet att prova och utvärdera ett flertal sorter direkt från plantan. Han visade oss även den senaste sorten de börjat odla. Han var mycket nöjd med de egenskaper den uppvisat ur ett odlings och skördeperspektiv. Av de egenskaper vi bryggare är intresserade av, som kan utvärderas genom att känna och dofta på i torr form, var vi lyriska. Stor arom av söta stenfrukter. Harlequin heter sorten och jag spår den en lysande framtid.
Nästa stopp blev Stocks Farm. Där fick vi se hela processen från att den engelsktillverkade skördebilen plockad humlen till att den rensades och så småningom torkades. Det hela gjordes med maskiner tillverkade 5 kilometer från farmen under 50-talet. En sak som slog mig var att maskinerna var lite väl öppna med tanke på olycksrisken. Förklaringen vi fick var att det var så hektiskt skördetid att det måste gå snabbt att skruva och laga när något går sönder och att avspärrningarna till maskinerna var fullt tillräckligt.
I anslutning till denna humleodling låg ett hantverksbryggeri som heter The Hop Shed. De hade ingen stor distribution utan sålde en del lokalt men framförallt i bryggeripuben under de tre dagar i veckan de höll öppet. De gjorde välbalanserade öl i brittisk stil och jag tror att det var uteslutande Real Ale.
Vi har fått se och uppleva mycket men det är framförallt de informella samtalen med humleodlarna och deras anställda samt med våra guider från Charles Faram som gjort resan så intressant och lärorik. Ett starkt minne vi tar med oss är den fina relationen vår leverantör hade med odlarna!
Real Ale
Real Ale eller Cask conditioned Ale är en gammal tradition att kolsyresätta och servera öl på i England. Ölet fatas på s.k. Casks där ölet får jäsa under tryck och på så vis bildas kolsyra. När ölet är färdigt serveras det genom att det trycks ut med luft, till skillnad mot vanlig fatöl som drivs ut ur fatet med hjälp av gas.