Att brygga öl är egentligen bara lämpligt i jordbruksbygd. Här finns kretsloppen sedan vi började med djurhållning eftersom den bästa återvinningen är just till djurfoder. Storleken på ett bryggeri har stor betydelse för miljöpåverkan. Ju större bryggeriet är ju längre blir transporterna. Framför allt vad gäller restprodukter, men naturligtvis i längden även det färdiga ölets väg ut till konsumenten. Kan man fylla en lastbil med ölflaskor så skall inte verksamheten vara större. Det är ingen vits helt enkelt!
I ett bryggeri blir det en hel del restprodukter och avfall. När det gäller avfall sorterar vi som de flesta företag idag. Det gäller wellpapp, plast, glas, metall, farligt avfall och trä. För de fraktioner som inte kan returneras till tillverkaren finns det numera en kommersiell industri kring. Cirka 90 procent av detta avfall är det pant på och går åter till tillverkaren. Resterande 10 procent hämtas av Stena Retur för återvinning.
Men de stora volymerna blir djurfoder. Drav kallas det som är kvar av malten vi lakat ur till vårt öl. Det blir stora mängder drav under en vecka, ca 250 g malt behövs per liter öl vi brygger. Sedan flera år tillbaka samlar vi vår drav i stora containrar och tre gånger i veckan kommer en lastbil från Janpers jordbruk i Stora Skedvi och hämtar drav och lämnar en tom container tillbaka. Draven blir då foder till kor. Varje ko får cirka fyra kilo drav per dag, vilket blandas med annat grovfoder. Mjölken från Janpers gård går till mejeriet i Grådö utanför Hedemora. De som besöker oss på bryggerivisning eller sommarpub blir förstås serverade mjölk och smör från Grådö Mejeri.
Likaledes återvinns alla flytande restprodukter, såsom jäst, proteinutfällningar och andra bottensatser från produktionen. Allt samlas successivt i stora utomhustankar. En gång i veckan kommer en tankbil och transporterar detta till Vretens gård i Stora Skedvi. Där blir våra flytande restprodukter prima grismat då det blandas med torrfoder. På Vretens gård äter grisarna livsmedelsrester istället för sojaprotein. En miljövinst på flera plan. På Oppigårds sommarpub serverar vi lättrökt fläskkarré från Siljans chark och därmed bland annat från Vretens gård, ett självklart val för oss då vi vet att det är från grisar som haft det bra och att vi är en del av detta lokala kretslopp.
Vatten och avlopp
Vatten är något vi använder mycket av. Det går åt ca fyra liter vatten för att producera en liter öl hos oss. Disk- och sköljvatten från produktionen samt vanligt avloppsvatten från företaget hanterar vi sedan flera år tillbaka i vårt egna reningsverk. Reningsverket är byggt med den senaste tekniken som finns att uppbringa. Vi belastar vår omgivning med syreförbrukande material som ryms i två tioliters hinkar, på ett år! Som det enda bryggeriet i Sverige med eget reningsverk belastar vi vår omgivning 100 gånger mindre per liter producerad öl än några av de största aktörerna i branschen.
Vi har en egen vattentäkt. Den borrade vi här utanför bryggeriet 2005. Vattnet från bondgården räckte inte till. Vi hade tänkt borra 80 meter. Men på det djupet fanns inget vatten. Så vi fick borra djupare. Vid 125 meters djup gjordes bedömningen att det fanns tillräckligt med vatten. Vattnet är mjukt och passar utmärkt till ölbryggning. Vi har även kommunalt vatten som vi använder till allt annat än till bryggvatten. För att ge ölet mer rondör tillsätter vi kalciumklorid vid mäskningen. I några ölsorter där vi vill ha ett torrare öl tillsätter vi kalciumsulfat. Dessa salter finns naturligt i källvattnet men nästan alltid vill man tillsätta mer av något kalciumsalt som förbättrar resultatet av ölbryggningen.
