Humle
Humle är en perenn växt som odlas i alla världsdelar där klimatet så tillåter. Det finns han- och honplantor. På honplantorna växer det ut humlekottar. Kottarna innehåller ämnen som vi sedan kan utvinna beska, smaker och aromer från. Vi köper humle från Nya Zeeland, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, England och USA. Vi köper all humle i pelleterad form. Humlekottarna på bilden mals ned och pressas ihop till pellets. Pellets är enklare att hantera i både brygghuset och vid torrhumling i jästank. Humlen förvaras i vacuumpackade påsar och svalt för att behålla smaker och aromer så bra som möjligt. Humlen skördas på hösten och börjar användas runt årsskiftet. Sedan skall den skörden räcka till nästa årsskifte. Därför är det viktigt hur humlen förvaras.
FAKTA HUMLE
- Den vanligast humlen kommer från England, Tjeckien, Tyskland och USA.
- Smaker och beska varierar mellan sorter.
Malt
FAKTA MALT
- Korn, vete, havre och råg kan mältas
- basmalt är grunden i all öl
- färgmalt – karamelliserad och rostad, bidrar med färg och smak
Vatten
Vi har en egen vattentäkt. Den borrade vi här utanför bryggeriet 2005. Vattnet från bondgården räckte inte till. Vi hade tänkt borra 80 meter. Men på det djupet fanns inget vatten. Så vi fick borra djupare. Vid 125 meters djup gjordes bedömningen att det fanns tillräckligt med vatten. Vattnet är mjukt och passar utmärkt till ölbryggning. Vi har även kommunalt vatten som vi använder till allt annat än till bryggvatten. För att ge ölet mer rondör tillsätter vi kalciumklorid vid mäskningen. I några ölsorter där vi vill ha ett torrare öl tillsätter vi kalciumsulfat. Dessa salter finns naturligt i källvattnet men nästan alltid vill man tillsätta mer av något kalciumsalt som förbättrar resultatet av ölbryggningen.
FAKTA VATTEN
- mjukt vatten gynnar pilsner och lager
- hårt vatten gynnar porter och stout
- totalt ca 4 liter för att producera 1 liter öl
Jäst
Jäsningen har stor betydelse för ölets karaktär. Det är under jäsningen som många av de aromer som ger ölet dess distinkta karaktär bildas.
Varm- och kalljäsning
Än idag gäller det att ha koll på jäststammar som temperaturer. Öl som får jäsa långsamt vid svalare temperatur, så kallad kall- eller underjäsning, får ofta renare och klarare smak och arom. Ett öl som jäser snabbare vid högre temperatur, så kallad varm- eller överjäsning, får fruktiga och mer komplexa aromer.
Spontanjäsning
Spontanjäst öl är vad den heter, nämligen jäst spontant utan tillsatt jästkultur. Denna typ av öl lämnas att jäsa enligt naturens nycker och utsätts för olika mikroorganismer. Resultatet blir ett väldigt torrt och syrligt öl med distinkt smak och arom.
