fbpx

Så här brygger vi öl på Oppigårds Bryggeri

Här kommer en sammanfattning av hur vi brygger öl. Vi kommer successivt att fylla på med tips och goda idéer för den mer vetgirige…..
Print

Bryggerier har i stort sett tillgång till samma råvaror. De flesta använder sig av någon av de kommersiella jäststammar som finns att tillgå. Malten som används är oftast välmodifierad och det är ett fåtal mälterier som förser hela branschen med malt. För humliga öl blir det dock stor skillnad beroende på vilken humle som används. Det handlar till stor del om färskhet och var den är odlad men även när humlen har skördats. Vad beträffar humle är det en fördel att vara en stor aktör eftersom det då erbjuds möjlighet att få välja humle.

Öl består till ungefär 90% av vatten och det är en mycket viktig ingrediens. Varierande vattenprofiler i olika europeiska regioner har legat till grund för uppkomsten av olika stilar av öl. Till exempel var vattnet i London lämpligt att brygga mörka öl på och vattnet i Pilsen, Tjeckien, lämpat för ljus öl och Porter och Pilsner var fött. Numer behandlar bryggerier sitt vatten för att i möjligaste mån passa till ölet som ska bryggas.

Även om det teoretiskt skulle gå att få en liknande produkt oavsett var i världen den bryggs spelar hantverket en mycket viktig roll. Bryggeriets val av råvaror, recept, vatten, tillvägagångssätt och hur de olika variablerna samspelar ger i slutänden en unik produkt.

Vatten som står stilla blir snart otjänligt att dricka. Det är samma sak med ölbryggning, man måste hitta på nått nytt, röra sig framåt..

Björn Falkeström

Print

Så går det till

1

Rent vatten är en nödvändighet för ett gott öl. Vi tar vårt vatten från egen brunn och det har mycket goda egenskaper för att brygga bra och gott öl på. Vi har en liknande vattenbehandling för de flesta av våra öl. Det här är grunden för Oppigårds så kallade hussmak.

2Malt framställs av säd, oftast korn, som legat i blöt och fått gro. Sedan torkas malten och i vissa fall rostas den i olika grad. Vi använder oftast pilsnermalt som bas till våra öl. Den förvaras i två silos på gården och från dessa transporteras malten in i brygghuset för att krossas. Viss basmalt köper vi in på 700 kg påsar och specialmalten vi använder kommer oftast i 25 kg säckar.

Så här ser den krossade malten ut innan den blandas med vatten i mäskpannan.

1

3Den krossade malten transporteras till mäskkaret. Där blandas malten i varmvatten tills den har nått en temperatur på 64-72 grader, beroende på öl. Där ska den ligga i en timme. Under den här processen bryter bland annat enzymer i malten ner stärkelse till socker som jästen kan omvandla till alkohol och kolsyra.

1

4Med hjälp av hetvatten lakas maltsocker, proteiner och smaker ur mäsken. Det kan liknas vid att vi duschar maltbädden. Samtidigt som vi gör det transfererar vi över vätskan, den så kallade vörten, underifrån till kokkärlet, eller vörtpannan på fackspråk. Maltbädden ligger på en så kallad falskbotten, en plåt med små hål i. Det möjliggör för det flytande att passera men inte malten. Kvar i mäskkaret blir en restprodukt som kallas drav. Den blir till foder åt mjölkkorna på en närbelägen gård.

1

5Nu kokar vi vörten i 90 minuter. Under koket tillsätts humlegivor vid olika tidpunkter. Humle tillsätts främst för att ge beska till ölet samt arom och smak. Humle som tillsätts tidigt under koket ger mer beska och mindre arom. Humle som tillsätts senare ger mer smak och arom. Här mäter vi sockerhalten i vörten, för att kunna beräkna alkoholhalten.

1

6Efter kok separerar vi främst proteiner och humlerester från vörten genom att med pumpar få vörten i en strömvirvelrörelse. Efter det kyls vörten ned med en värmeväxlare. Det hetvatten som skapas av kylvatten blir bryggvatten till nästa bryggning. På så vis spar vi energi och vi kan brygga flera omgångar per dag. Restprodukterna blir tillsammans med jästrester till grisfoder.

1

7När vörten är kyld pumpas den över till en jästank. Jästen tillsätts precis när den första vörten börjar strömma in i tanken. De flesta av våra öl jäser ut på ungefär fyra dagar. Starkare öl som tex Thurbo Double IPA jäser ytterligare några dagar.

1

8När ölet är färdigjäst lagras det i sju till tio dagar, eller i vissa fall längre. Några ölsorter torrhumlas, det betyder att vi tillsätter humle i jästanken efter att jäsningen avstannat. Detta ger mer arom till ölet. Amarillo, Everyday IPA och New Sweden IPA är exempel på sådana öl. För att ölet ska bli enklare att filtrera och stabilare pumpar vi stegvis ur jästen från lagringstanken under lagringen. Jästen transporteras till en bonde som använder det till grisfoder.

1

9De flesta av våra öl centrifugeras. Det gör vi för att separera oönskade partiklar från ölet utan att behöva någon form av tillsatser. Det är det mesta naturliga och skonsamma tillvägagångssättet för att påskynda denna process. Det sker genom centrifugalkraft och vi kan genom att styra hastigheten på flödet välja grad av separation.

1

10När ölet är centrifugerat eller bara slangats tillsätts mer kolsyra innan det tappas på flaska eller fat. Den största delen av vårt öl tappas i lättviktsflaskor av engångstyp. Flaskorna köper vi från ett glasbruk i Tyskland. Vid buteljering är det av största vikt att så mycket syre som möjligt evakueras från förpackningen innan den försluts. Syre oxiderar och försämrar successivt ölet.

1 2