Hållbarhet och livet på landet

Oppigårds är beläget där åkrarna slutar och skogen tar vid. Här, i Ingvallsbenning i södra Dalarna, bor och verkar vi helt enkelt mitt i naturen. Självklart bryr vi oss då också väldigt mycket om naturen.

Sedan den allra första dagen har vi gjort vad vi kan för att se till att göra ett så litet avtryck som möjligt i vår miljö, och därigenom bidra till ett mer hållbart samhälle. Vi försöker helt enkelt lämna efter oss en värld som är lika bra, eller helst ännu bättre, än den vi själva fick ärva. Det som vi är kanske allra mest stolta över är vad vi gör med det som lämnar vårt bryggeri. Och då menar vi inte bara våra färdiga produkter, utan även allt det andra. Det som blir över när ölen är buteljerad.

Om inte vi tar hand om det, vem ska då göra det?

Vatten och avlopp

Oppigårds Bryggeri var tidigare anslutet till det kommunala avloppsnätet i byn. Det är ett lokalt avloppsnät med ett litet reningsverk som är anpassat för en by med cirka 90 hushåll. När produktionen passerade en miljon liter bryggd öl per år bedömdes verksamheten som miljöfarlig utifrån utsläpp till avloppsnätet.

För att möta de ökade miljökraven valde vi, som ett av få bryggerier, att investera i och drifta ett eget reningsverk. Här renar vi allt vårt spillvatten med den senaste tekniken.

Vi tar alltså själva hand om det vatten vi släpper ut i Lustån, vidare ut i Dalälven och sedan Östersjön, och det håller nära nog drickskvalitet.

Vid slutet av året har vi belastat vår omgivning med syreförbrukande material som ryms i två tioliters hinkar. Det är 100 gånger mindre per liter producerad öl än några av de största aktörerna i branschen.

Maltrester och bottensatser

Alla våra maltrester, som kallas drav, samlar vi i cotainrar utanför bryggeriet. Ett par gånger i veckan kommer en lastbil från Janpers Lantbruk i Stora Skedvi, hämtar drav och lämnar en tom container tillbaka. Draven blir då foder till kor. Mjölken från Janpers gård går sedan till mejeriet i Grådö utanför Hedemora. De som besöker oss blir förstås serverade mjölk och smör från Grådö Mejeri. Likadant är det med våra flytande restprodukter från produktionen, som jäst, proteinutfällningar och andra bottensatser. Allt samlas successivt i stora utomhustankar och hämtas en gång i veckan. Men istället för djurfoder används det som jordförbättringsmedel och ger näring på gårdar runt om i södra

Förpackningar och avfall

När det gäller mer traditionellt avfall sorterar vi som de flesta företag idag. Det gäller wellpapp, plast, metall, farligt avfall och trä, med mera. Vi är även anslutna till Svensk Glasåtervinning, Näringslivets Producentansvar och Returpack. Det betyder att vi är med och betalar för återvinningen av allt vårt emballage, primär- såväl som sekundärförpackningar.

Våra produkter förpackas på fat, aluminiumburkar och glasflaskor. Vi använder oss nästan uteslutande av Keykegfat, lättviktiga och återvinningsbara till 86 procent, mer sällan används returnerbara stålfat samt självrinnande fat och caskfat. Aluminiumburkarna väger förhållandevis lite, är mindre skrymmande och går att återvinna i nästintill oändlighet. Våra flaskor är av engångskvalitet, men består av så kallat lättviktsglas och innehåller mindre mängd glas, vilket ger lägre påverkan än traditionella glasflaskor.

Elektricitet och beredskap

Eftersom att det har funnits fabriker på orten sedan tidigare så finns det faktiskt elkapacitet som täcker våra behov. Vi är däremot utsatta för många strömavbrott under året då det fortfarande finns en del luftburna elledningar på landsbygden som inte är så driftsäkra. Därför har vi numer reservkraftverk för både bryggerierna och reningsverket. Kalla det krisberedskap, eller vanligt bondförnuft, men reservverken säkrar vår strömförsörjning och stärker vårt oberoende, och gör att vi kan fortsätta brygga öl – även när det snöar och blåser hårt.